skip to main |
skip to sidebar
Inlägg
- Allmänt (42)
- Bilder (8)
- Böcker (1)
- Fint (20)
- Foton (2)
- Fult (5)
- Inspiration (5)
- Kajsa lyssnar på (11)
- Kajsa läser i tidningen (11)
- Kajsa tittar på... (11)
- Kajsa tänker på.. (8)
- Sorgligt (10)
- Staden (2)
- Tokigt (27)
- Trist (6)
- Vintage (4)
Copyright 2009 Kajsa goes.... | Powered by Blogger
Blogger Template by Deluxe Templates
Wordpress Theme by EZwpthemes
Blogger Template by Deluxe Templates
Wordpress Theme by EZwpthemes
6 kommentarer:
Hm. Får jag som den ursprungliga arkeolog jag är kommentera med invändning och en liten berättelse om att jag tycker inte det är så enkelt?
All svensk arkeologiforskning har sedan 1630-talet bedrivits av Riksantikvarieämbetet (RAÄ) då Gustav II Adolf grundade det (http://www.raa.se/cms/extern/vart_uppdrag/vart_uppdrag/var_historia.html) och har sedan dess varit allaredanrådande med länsmuseerna för arkeologiska utgrävningar i Sverige.
1995 började jag som nyutexaminerad arkeolog jobba på det enda privata arkeologiföretaget i Sverige;
Arkeologikonsult.
Min chef på Arkeologikonsult var en hängiven och seriös arkeolog som tyckte att skattebetalda utgrävningar borde kunna genomföras billigare och effektivare än de som RAÄ gjorde. Hans uppfattning i sina unga år var att väldigt mycket tid och pengar på skattebetalarnas kostnad på RAÅ gick åt att betala arkeologer, myndighetspersoner osv som tog sig friheter att slappa bort dagarna eftersom pengarna ändå kom in, oavsett arbetsinsats.
Ute i Europa hade redan då "privata" arkeologiska bolag jobbat framgångsrikt utan anmärkningar. Sagt och gjort: Han startade företaget Arkeologikonsult.
När vi på Arkeologikonsult under upphandlingar med Vägverket, Banverket osv försökte visa på att vi med enkla medel (ex. digital fotografering samt datainsamling och analys med datorer, som då var helt outvecklat och faktiskt motarbetat på RAÄ) skulle kunna genomföra utgrävningar bättre och snabbare (det här var bara med duktiga, respekterade arkeologer från Stockholms-, Uppsalas- och andra universitet), så blev Riksantikvariets gubbvälde furiösa och dömde ut Arkeologikonsult med allehanda påståenden om hur vi skulle "fuska" och "bara försöka tjäna pengar".
Vi alla häpnade över det massiva motståndet och frågade oss: "tjäna pengar", på arkeologi? Om man vill bara tjäna pengar, finns det inte bättre områden?
Vi var som bäst 50 seriösa, passionerade arkeologer som alla jobbade hårt för att göra arkeologin i
Sverige bättre. Men det gick inte. När jag slutade 1998 var det ca 10 personer kvar. Staten med
Riksantikvarieämbetet hade vunnit. Vi fick inte en chans. Alla som delegerar och betalar för stora
utgrävningar är statliga myndigheter och alla känner varann och därmed RAÄ, som bannlyste oss.
Folk med arkeologisk passion och välvilja hade ingen chans.
Så, japp.
Vi sprängdes.
Bättre?
Åke Jävel har alltid rätt.
@rickard: Det är givetvis bara roligt att spränga saker med dynamit och att det blir ett stort KABOOM! Blir det inte det kan man lika gärna privatisera.
Men det var i alla fall ett passionerat tal jag höll där! :)
@rickard: Ja verkligen! Kanske du skulle skickat det där talet till någon lite mer ansvarig. :-)
Så otaligt många gånger den typen av tal skickades, då, till tidningar, myndigheter osv. Massor av inlagor och debatter. Från våra projektledare och andra. Det hände inget.
Så kan det gå. Jag blev, och är numera, en rätt oinspirerad "datatekniker" efter det. Staten dödade min passion för arkeologi.
Skicka en kommentar