Sommaren kan dö!

"Summertime is the roughest time", sjunger Jenny Wilson. Inget annat kunde vara mer sant. För att sammanfatta: Det.Har.Varit. För.Varmt. Basala saker som att andas, klia sig på armen har varit en pärs. En eftermiddag hittade jag inte katten. Letade på alla de vanliga ställena. Tillslut hittade jag henne bakom duschdraperiet. Raklång över det svala kaklet med hakan vilande mot den rostfria golvbrunnen. I know darling, jävla skitvärme, sa jag och lade mig bredvid henne. Där låg vi en stund tills dess att det började kännas underligt (för mig). Nu är det svalt överallt igen och katten ligger på filten. Den här sommaren kommer jag att minnas som:

1. Allt tekniskt hemma gick sönder. Bilen, datorn, mobilen.
2. Jag började på en ny grej i mitt liv (hemligt än så länge).
3. Jag föråt mig på honungsmelon (men gudagott innan)
4. Jag föråt mig på pesto (gör det varje sommar)
5. Badade inte en enda gång i någon sjö.
6. Lyssnade galet mkt på ljudböcker (orkade inte vända blad för det var för varmt).
7. Fick ordning på grejjerna i mitt hem. (Typ inventering, rensning, ställa var sak på plats).
8. Fick ordning på grejjerna i mitt huvud (Typ inventering, rensning, ställa var sak på plats).